Efter idrottsskadan: menisk, rehabilitering och regenerativa injektioner

En vridning i fotbollen, ett snett landat hopp i innebandyn eller ett fall i skidbacken. Många svenskar som är aktiva bär på en gammal skada som aldrig riktigt blev bra, ofta i menisken. Här går vi igenom vägen efter skadan: hur den kartläggs, vad träning och rehabilitering betyder och i vilka lägen det kan löna sig att ta upp regenerativa injektioner, PRP eller SVF, med en läkare.

Menisken och vanliga idrottsskador

Menisken är två halvmåneformade broskskivor i knäleden, en på insidan och en på utsidan. De fungerar som stötdämpare och stabiliserar leden. Vid idrott som innebär vridningar och snabba riktningsändringar kan menisken skadas, och med åren blir den också mer sårbar för slitage.

Vanliga tecken på en meniskskada:
• smärta på insidan eller utsidan av knät
• svullnad som kommer efter belastning
• en känsla av att knät hakar upp sig eller låser sig
• svårt att böja eller sträcka knät helt

Menisken är inte den enda strukturen som kan skadas. Ligament, brosk och senor i andra leder, som axeln, fotleden och armbågen, drabbas också vid idrott. Gemensamt för många av skadorna är att de läker långsamt, eftersom vävnaden har begränsad blodförsörjning.

Det är också värt att veta att en gammal skada kan påverka leden på sikt. En skadad menisk dämpar sämre, och det kan bidra till slitage i brosket. Därför är det klokt att ta en kvarstående skada på allvar, även om du har lärt dig att leva med den.

Utredning: vad du behöver veta om skadan

Allt börjar med en noggrann undersökning. Klarar du inte att stå på benet efter olyckan, eller sväller knät upp kraftigt, behöver det ses av en läkare samma dag, så att ett benbrott eller ett avslitet ligament inte missas.

För kvarstående besvär används ofta bilder:
• MR visar menisken, ligamenten och brosket i detalj
• ultraljud passar för senor och ledband, och leden kan undersökas i rörelse
• på röntgen syns benstrukturen och eventuellt slitage

Be om kopior av undersökningarna och läkarnas svar. Med dem i handen kan en ny läkare se hur skadan utvecklats och ge en second opinion.

Hos City Medical Centre i Moskva granskas patientens undersökningar utan kostnad: MR, röntgen och ultraljud går att skicka digitalt innan något besök bokas. Den som bor i Sverige kan alltså få ett första besked om regenerativ behandling kan bli aktuell, innan någon resa planeras. Kliniken beskriver behandlingen på sidan om ledskador och regenerativ behandling för Göteborg, där meniskskador och rehabilitering efter skador finns med.

Lägg gärna till några rader om hur olyckan gick till, hur knät känns i dag och vad du hittills har gjort åt det.

Rehabilitering först

Oavsett vad bilderna visar är rehabilitering grunden för de flesta idrottsskador. Med stöd av en fysioterapeut tränar du upp kraft, rörlighet och kontroll, och för många räcker det långt.

Det här brukar ingå:
• styrketräning för musklerna runt leden, till exempel lårmuskler och säte vid knäskador
• balans- och koordinationsövningar
• anpassad belastning, där du gradvis ökar aktiviteten
• en plan för återgång till idrotten

Det kräver tålamod. Rehabilitering efter en meniskskada tar ofta flera månader, och det är frestande att gå tillbaka till matcher för tidigt. En stegvis plan minskar risken för att skadan blossar upp igen.

Om besvären sitter i trots ordentlig rehabilitering, eller om du har fått veta att skadan inte förväntas läka av sig själv, kan det vara dags att diskutera nästa steg. Det kan vara operation i vissa fall, men också regenerativa injektioner, som kan stödja vävnaden i leden.

Regenerativ behandling ersätter inte träningen. Den bästa effekten nås ofta när injektionerna kombineras med fortsatt rehabilitering.

PRP och SVF efter en skada

City Medical Centre behandlar leder med material som tas från patienten själv och nämner meniskpatologi och skador samt rehabilitering efter skador och operationer bland de tillstånd som behandlas.

För PRP (trombocytrik plasma) räcker ett vanligt blodprov. Plasman koncentreras så att tillväxtfaktorerna från blodplättarna blir fler, och tanken är att lugna inflammationen och ge den skadade vävnaden bättre villkor för läkning. Den ges antingen som en egen serie eller tillsammans med SVF.

Till SVF (stromal vaskulär fraktion) behövs i stället lite fett, runt 30 ml. Läkaren bedövar huden lokalt och hämtar fettet via ett litet stick i magen eller på lårets insida, och såret behöver inga stygn. Ur fettet utvinns de celler som hjälper till vid reparation, och de blandas sedan med plasman. Vid tydligare förändringar, eller när man vill ha en effekt som håller längre, föredras ofta SVF.

Behandlingsdagen i korthet:
• nålen styrs med hjälp av ultraljud vid varje injektion
• allt görs under ett och samma besök
• du går hem samma dag, utan kryckor

Kontrollerna läggs vid en, tre och sex månader. Ofta minskar värken redan den första månaden, under ungefär tre månader blir knät rörligare, och hela resultatet brukar synas efter omkring ett halvår. Så ser förloppet vanligen ut, men det kan inte garanteras.

Vem det inte passar och nästa steg

Alla kan inte få den här typen av injektioner. Behandlingen görs inte vid cancer, under graviditet eller amning, vid rubbningar i blodets förmåga att levra sig eller vid svår sjukdom i hjärta, njurar eller lever. Den skjuts också upp vid en akut infektion, även om den sitter i eller nära knät, och när en allvarlig kronisk sjukdom är i skov. Har du feber, är förkyld, har influensa eller en inflammation i huden över leden får du vänta tills det gått över.

Störst chans till effekt finns när skadan eller slitaget ännu är lindrigt eller måttligt. Är förändringarna långt gångna får du ett rakt besked om att en ny led kanske är det rimligare valet. Vid vissa skador, till exempel när en del av menisken låser leden mekaniskt, kan en operation vara rätt väg.

Förutom knät behandlar kliniken bland annat höft, axel, armbåge, fotled, hand och handled. Något pris står inte på hemsidan; kostnaden gås igenom vid konsultationen, som är gratis och kan hållas på distans.

Frågor att ställa:
• Visar mina bilder en skada som kan läka med stöd, eller behövs operation?
• Passar PRP, SVF eller en kombination?
• Hur ska rehabiliteringen läggas upp efter injektionerna?

Med bilderna klara och en tydlig beskrivning av skadan får du ett bättre svar redan vid första kontakten.